John Boyne ”Hjärtats osynliga raseri”

När jag läser första delen ”Skam” i ”Hjärtats osynliga raseri” tänker jag att detta måste utspelas någon gång på 1800-talet (eller medeltiden!). Men nej, platsen är en liten by i Irland 1945. Det som händer är att den 16-åriga Catherine Goggin förnedras inför församlingen i byns kyrka av prästen som också handgripligen kastar ut henne. Hon förskjuts av familjen, förvisas från byn och kan aldrig mer återvända. Hennes brott; hon är gravid, ogift och ingen barnafader står att finna som kan rädda henne från nesan.

IMG_E0058

Präster i den katolska kyrkan visade ingen medkänsla med unga flickor som blivit gravida utom äktenskapet. De förvisades från hembygden och blev tvungna att reda sig själva. Långt in på 1900-talet – hemskt.

Catherine Goggin är dock stark och modig. Hon tar sig till Dublin för att föda sitt barn. Sonen Cyril föds under stort tumult och blir som helt nyfödd bortlämnad för adoption. Adoptivföräldrarna är Maude Avery, en författare som med tiden blir berömd, och Charles – en välbeställd bankman. Maud och Charles är vänliga men kyliga och självupptagna gentemot Cyril. Cyril växer upp som ett ganska ensamt barn utlämnad åt sig själv.

”Hjärtats osynliga raseri” är Cyrils historia och vi följer honom kronologiskt från födsel till död. På så sätt är vi med honom genom livets olika faser – barndom, ungdom, medelåldern och åldrandet. Han våndas med sin homosexualitet (som är olaglig). I hemlighet älskar han vännen Julian men det är förbjudna känslor. Hans villrådighet och oförmögenhet att vara ärlig och sann mot sig själv och sin omgivning gör att han hamnar i relationer med kvinnor och till och med gifter sig.

IMG_E0059

Med Cyril som sällskap gör vi nedslag i internatskolan, Irlands parlament, London, Amsterdam och New York. Dublin och Irland är präglat av fördomar och inskränkthet. En man som Cyril gör bäst i att hålla sig därifrån. Den katolska kyrkan och dess präster har stor makt över irländarna och landets parlament. Det skamfulla i att vara homosexuell löper som en röd tråd. Hatet, rädslan och oresonligheten finns överallt och framför allt i Irland.

Domen över den katolska kyrkan och Irland är hård. Hemskt land, hemska människor.

Detta är en bok som man slukar, som man längtar efter att få läsa vidare i, som är svår att lägga åt sidan när man egentligen borde sova. Den skulle lika gärna kunna heta ”Cyril Averys öden och äventyr”. Det är spännande, tänkvärd, humoristisk och härlig läsning. Varje avsnitt slutar med en dramatisk ”cliffhanger” så man vill hela tiden veta hur det går. Alla livets trista transportsträckor är bortskalade och kvar finns denna fantastiska berättelse.

Visst undrar jag om kyrkans makt är så stor i Irland (troligen), visst undrar jag om Irland är hemskt och om irländare verkligen är så hemska. Jag förstår att jag egentligen inte vet särskilt mycket om Irland. Min kunskap är väldigt präglad av konflikten i Nordirland och IRA.

Och detta är förstås fiktion men även fiktion kan rymma sanningar.