Ett bättre jag – hur självhjälp (inte) förändrade mitt liv

Marianne Power vill verkligen göra någonting för att förändra sig själv och sin tillvaro. Hon är 36 år, frilans och hyr ett rum. Hon har kört fast. Vänner och familj går vidare framåt. De verkar ha en plan. Men vad har Marianne – inget tycker hon själv och skuldbelägger sig. I hennes bokhylla finns många olika självhjälps-böcker. Sagt och gjort, där och då bestämmer hon sig för att läsa en självhjälps-bok i månaden samt följa den till punkt och pricka.

OmslagsbildDet blir en blogg som blir en bok; ”Ett bättre jag”. Ingående och personligt beskriver hon vad hon läser och går igenom månad för månad. Det blir en resa genom högt och lågt. Mycket är utmaningar av typen ”gör det och se vad som händer”. Så kommer det sig att hon prövar vinterbad, flirtar på tunnelbanan, gör ett stand-up-nummer med mera. En tuff och ärlig genomgång av sin ekonomi blir en jobbig insikt. Men följer hon råden i boken ”Money – a love story”? Nja.

Resan genom hennes personlighet blir både känslomässig och turbulent. Samtidigt blir hon oerhört självupptagen. Hon blir osams med sina vänner. Det är bara jag, jag, jag som gäller. Allt detta navelskåderi ger självinsikter som samtidigt får henne att må dåligt. Det behövs samtalsstöd för att ta sig igenom allt som rörs upp inombords.

Först tänkte jag att detta verkade blir någon slags ”Bridget Jones-story” med en kvinna full av kroppskomplex, dåligt självförtroende och ständigt på jakt efter den rätte. Så blev det inte som väl är. Men Marianne Power är (var) en kvinna med kroppskomplex, vacklande självförtroende och saknar en man i sitt liv. Hon är som de flesta, tänker jag, och hon berättar ärligt om sina tillkortakommanden, tillgångar och brister. Ibland blir det roligt, ibland avskalat och naket.

Blev hon ”ett bättre jag” efter denna utmattande genomgång? Kanske. Framförallt blir hon klokare och lär sig uppskatta sin tillvaro. En kropp som fungerar. Ta emot kärlek. Umgås med vänner och familj. Inser livets verkliga värden.