Bara ett barn

”Bara barnet” visar hur svårt det är att göra rätt och rädda ett barn ifrån missförhållanden i hemmet. Sophia Weber utses till sjuårige Alex Anderssons advokat efter en anmälan om misstänkt misshandel i hemmet. Alex är en jobbig unge. Exploderar i raseriutbrott. Vägrar prata. Vänder sig bort som en taggig boll.

bara-ett-barn

Men hans lilla pojkkropp bär tydliga spår av skador. I och med anmälan är utredningen ett faktum. Socialen, polis, åklagare, Sophia alla jobbar de tillsammans för Alex bästa. Ändå blir det fel. Hans mamma syns vara förtvivlad men manipulerar och ljuger. Pappan lyser med sin frånvaro. Alex saknar ord och ger diffusa ledtrådar.

Man önskar att man kunde gripa in i handlingen eftersom man som läsare sitter med mer kunskap än utredarna. Barn är så utsatta, helt ensamma i sin situation. Det är inte konstigt att de blir frustrerade och utåtagerande. Både lojalitet och fruktan får dem att hålla tyst om det svåra.

En bok om ett ärende om barnmisshandel låter inte särskilt spännande. Men det blir det; spännande, upprörande och berörande utan att bli klibbigt sentimentalt eller något frejdigt – allt ordnar sig till det bästa. Malin Persson-Giolito snitslar banan väl mellan utredningens gång och karaktärernas privatliv. Man lär känna alla på något sätt.  Handlingen och karaktärerna känns trovärdiga och äkta. Sophia Weber är en trevlig bekantskap. En stark kvinna som tar för sig och styr sitt eget liv.

Bra läsning helt enkelt.