Gänget

Det är tur att det finns författare som Katarina Wennstam. I den nya boken ”Gänget” sätter hon fingret på ett par onda företeelser i samhället.

Unga män i flock. Vanliga killar som i grupp inte har några dubier om att utnyttja en till synes utslagen flicka. Något som inträffar alldeles för ofta. I takt med ny teknik har det samtidigt blivit så mycket enklare att skryta med övergreppet och hänga ut offret till allmän beskådan.

gänget

Näthatet som kan drabba vemsomhelst närsomhelst av till synes oklara anledningar. Speciellt kvinnor som syns i media.

Advokaten Shirin Nouri gör den obehagliga upptäckten att hon är utsatt för en sådan nätkampanj. Så hör en kompis från skoltiden plötsligt av sig. Iza. Hennes man Hugo är försvunnen.

Kommissarie Charlotta Lugn har just börjat arbeta med ett mord på en okänd man som hittats ihjälslagen. Ledtrådarna leder fram till en löst sammansatt grupp av killar, ”Gänget” som känt varandra sen barnsben. De har fortsatt att hålla kontakten genom åren. Varje vecka ses de för att spela innebandy. Killar som Shirin känner till sen skoltiden. Liksom Iza. 

Knuten i fallet är gänget. Pojkarna som nu är män med familjer och olika karriärer. Charlotta Lugn gräver i historien och det förflutna vävs ihop med nutiden för Shirin.

Det är bra driv i berättandet. Stockholm känns som den stora småstad den
faktiskt är. Personteckningarna kan kännas lite enkla och kantiga men jag köper det. De här killarna och tjejerna skulle kunna finnas var som helst i Sverige. Så mycket är bekant. Flickan som väntar och hoppas att rätt kille ska dyka upp. Killen som kommer med kompisarna i släptåg. Okänd sprit i läskflaska.

Katarina Wennstam lyfter fram flickors och kvinnors utsatthet i männens värld och det gör hon bra.