Mamma är bara lite trött

Sara Beischer berättar om Minna. En vanlig kvinna med man och två barn. Arbetar som lärare.

mamma-ar-bara-lite-trott

Första delen av boken handlar om Minnas vardag med lämning/hämtning av barn. Tjafs om vem som ska vabba med maken. Handla mat, fixa och ordna. Skoldagens efterarbete. Hinna med yogan. Allt det där som hör vardagen till. Minna bara flyter med. Ja, hon irriterar mig för att hon är så undfallande, ler och svarar ja till allt. Samtidigt upplever hon att maken beter sig märkligt och börjar få alla möjliga tankar om hans hemlighetsmakeri.

I bokens andra del möter vi Minna på sin första dag av arbetsträning. Hon har kollapsat och fått diagnosen utmattningssyndrom. Det innebär en längre tids sjukskrivning. Nu har vägen tillbaka börjat med arbetsträning på en handelsträdgård. Möten med nya människor bland annat Iris som kommer att bli en slags vän.

I andra delen är Minna märkbart avtrubbad och ser dystert på sin omgivning. Hon agerar självcentrerat och distanserat från familjen.

Detta är alltså en patalogi vars syfte är att berätta om utmattning. Orsaker och sjukdomsförlopp.

Det får mig att fundera. Hur många människor går omkring och tror att livet måste levas på ett visst sätt? Utan att stanna upp och fråga sig om det går att göra ”måsten” på ett annat sätt?  Tills det en dag bara tar stopp.

Jag vet inte om detta är en bok för redan utmattningsdrabbade (igenkänning) eller en bok för andra för att ge insikt och förståelse. Oklart om den funkar som något av det. Möjligen som diskussionsunderlag.