Hyresgästerna

Sarah Waters skriver om kvinnlig vänskap och kärlek mellan kvinnor. Det finns en läsvärd intervju i tidskriften ”Vi läser” (nr 2 2015).

”Hyresgästerna” hyresgästernautspelar sig i London åren efter första världskrigets slut, 1922 för att vara exakt. Den unga kvinnan Frances bor med sin mamma i föräldrahemmet i området Champion Hill. Huset är stort och krävande. Fadern är död och hennes båda bröder blev dödade i kriget. Det är ont om pengar; av förmögenheten finns bara skulder kvar. Därför har de gjort i ordning en liten lägenhet en trappa upp. Hyresgästerna är ett relativt nygift ungt par mr och mrs Barber.

Frances ser paret mest som en inkomstkälla och känner sig ganska obekväm med att ha andra människor i huset. Men det ska snart ändra på sig. Frun, mrs Barber väcker Frances nyfikenhet och intresse. Kvinnan är i tjugoårsåldern och attraktiv – en kvinna som män lägger märke till. Efter några trevande samtal börjar de umgås mer och blir vänner.

Snart är de du och förnamn med varandra, Frances och Lilian. Frances får hör mycket beklaganden över Lilians äktenskap. Frances själv känner sig obekväm med maken som har ett flörtigt sätt och gärna dröjer kvar för en pratstund.

Vänskapen förändras och snart är kvinnorna förälskade i varandra. En kärlek som måste döljas och hållas hemlig till varje pris. Det blir korta stulna stunder av passion när de kan vara säkra på att både maken och Frances’ mor är ute ur huset ett längre tag. Men både modern och maken undrar varför kvinnorna tillbringar så mycket tid tillsammans. De är inte bara hyresgäst och uthyrare, de är även ur olika sociala klasser. Modern tycker inte att umgänget är något att uppmuntra. De må vara fattiga men den sociala statusen har de kvar.

Frances är otålig och längtar alltmer efter att få visa sin kärlek öppet. Hon vill inte dela Lilian med maken, hon vill ha allt – ett liv ihop som par, öppet och ärligt. Även Lilian slits mellan Frances och maken och de övertalar varandra att det går, det finns en framtid för dem. Ett beslut som tyvärr blir ödesdigert.

Lilian och Frances befinner sig i lägenheten en trappa upp. Lilian har just försökt begå abort med förbjudna piller. Hon mår inte bra och blöder. Frances försöker hjälpa. Då kommer maken hem tidigare än han har sagt. Han undrar vad som pågår och det uppstår tumult. En människa dör. Inom några minuter är Frances och Lilian partners in crime istället för älskande. Den hägrande framtiden försvinner.

Här vänder berättelsen. Det blir polisutredning och man får följa Frances mycket nära. Hon hade framtiden i sin hand men nu är den borta. Kärleken består men till vilket pris? Det som följer är både spännande och engagerande. Det uppstår ett moraliskt dilemma som man inte skulle önska någon.

Jag ska inte avslöja mer. Kärleken och passionen mellan Frances och Lilian är äkta. Slutet är ganska öppet. Ingen behöver välja rätt eller fel väg, men hur går man som människa vidare med minnet av det som de har varit med om?

Waters skildrar det engelska samhället tiden efter kriget med känsla och närhet. Hennes karaktärer är äkta och trovärdiga. Hon är nog en av samtidens bästa berättare!