Feelgood

Så vet jag hur en bok definieras som feelgood. Mikael Bergstrands ”Dimma över Darjeeling” är feelgood i kvadrat. Trivsam läsning, humoristisk, lagom intressant. Handlingen svänger hela tiden så att nyfikenheten bibehålls.

Göran Borg är tillbaka i Malmö och prövar på KBT-terapi för att få tillbaka livsgnistan. I Indien ska bäste vännen Yogis bröllop äntligen bli av och Gora (Göran) är förstås bjuden. Göran reser ännu en gång till Dehli. I Dehli utvecklas bröllopsförberedelserna på ett oväntat sätt. Yogi och Gora hamnar i en händelsekedja som ingen av dem kunnat föreställa sig.

Göran framstår som en trevlig prick. Yogis broderande och målande språk härligt. Liksom hans aptit på mat och ohejdade optimism. Yogi och Gora är en förträfflig kulturkrock. Görans lite bleka ängslighet mot Yogis positivism.  Elände och tråkigheter är till för att övervinnas.IMG_1267.JPG

Annat är det med ”Renhet” av Jonathan Franzen. En bok jag såg fram emot att läsa. Intresset falnade dock efter halva boken. Jag saknade drivet. Drivet som gör att du som läsare vill vidare. Det fanns ingen röd tråd eller framträdande karaktär att följa. Tycker jag. Jag uppfattar boken som spretig och rörig med ett myller av karaktärer. Huvudpersonerna Pip och Andreas är alltför flyktiga för att gripa tag. Så även den WikiLeaks-liknande organisation som Andreas driver.

Kanske tar jag tag i ”Renhet” igen senare. En besvikelse är den dock. Ska man läsa Jonathan Franzen ska man läsa ”The Corrections” (Tillrättalägganden).